Coachade en golfare för ett tag sedan, där spelaren beskrev en situation där motspelaren på 16:e hålet på en träningsrunda sa, "- du ligger ju 7 slag lägre än ditt handicap, du kommer att sänka dig". Spelaren själv var naturligtvis medveten om situationen, men hade inte lagt så stor vikt eller uppmärksamhet till spelet och resultatet. Vad hände de tre sista hålen? Trippelbogey, dubbelbogey och en avslutande missad par put.
En situation som vi kanske alla känner igen. Att bli bortryckt från tillståndet av "flow", likt uppryckt ur en dröm, och tillbaka till verkligheten och upp i skallen. Ett ställe där vi dagligen värderar, analyserar eller dömmer situationer och hur det präglar vår egen upplevelse. Alltså inte situation i sig utan vår reaktion till den, min egen tolkning.
När t.ex mina barn var små och badade på landet, så var det inte förrän jag påminde dem om att de hade blåa läppar, förrän de själv blev medvetna och började frysa. Innan dess var det leken och glädjen som tog deras uppmärksamhet. Eller det är först när någon säger att "du blöder ju på benet!" som det gör lite ont. Kanske även om det bara var ketchup från korven.
Situationerna speglar alltså skillnaden när vi är naturligt och djupt fokuserade på en sak, till att tankarna tar över. När vi plötsligt blir beroende av ett resultat, och försöker undvika det som inte får hända, istället för det vi vill uppnå. Om det nu är det närmaste tre hålen eller om det är leken från bryggan.
För det är min egen tolkning av situationen som till slut avgör resultatet. Beroendet och osäkerheten gör att vi omedvetet börjar begränsa oss och bygger ett motstånd till det som är. Vi försöker kanske kontrollera framtiden för att undvika någon gammal smärtsam upplevelse som har skadat oss tidigare. Rädslan att vi kan förlora något som vi har, chansen att sänka sitt handicap. Eller att 12:e hålet kommer gå dåligt bara för att jag spelade dåligt här sist. Eller bara för att jag fick en dålig start på första hålet så kommer hela rundan gå dåligt. Hur många gånger har vi inte hört - " bara jag får en bra start i början på loppet". Inget av det är ju sant mer än i huvudet.
När vi alltså kopplar oro och rädsla om framtiden av situationer från det förflutna, så går vi omkring och försöker omedvetet kontrollera så att det inte händer igen. Vi börjar kompensera ,spela försiktigt, letar strategier och tekniker, spänner kroppen och säger saker till oss själva som inte tjänar oss väl.
Men i avsaknaden av rädslan om framtiden och att förlora något som vi tror vi är beroende av, medvetna om att det är endast vår egen tolkning, vad skulle hända då?
Mats
