MIN SANNING

En del i mitt jobb som coach eller du som chef är att ge feedback, men naturligtvis även att ta emot. Genom feedback får vi möjligheten att följa upp resultatet, det mål vi satte från förra gången. Men framför allt utvecklas som person, baserat på reflektion och omgivningens bild om oss själva. En bild som vi kanske inte alla gånger är medvetna om eller tycker är roligt att höra, men bra för er som vill utvecklas som person, ledare eller förälder. Johari fönstret illustrera detta på ett enkelt sätt.

Men feedback kan vara jobbigt då vi blir utmanade i våra värderingar och sanningar om oss själva. Inte allt för sällan så går vi istället i försvar när vi inte gillar det vi hör. Ni som sett Feedbacktrappan vet vad jag pratar om. Även om det flesta säger att vi vill höra sanningen men....

Truth hurts!

Ibland har vi istället svårt att ta till oss jobbiga frågor, ämnen eller råd från andra när vi bollar ett problem, eller något som vi behöver ändra på - även om vi har bett om det. Om vi inte bara gör det för att skapa lite drama,(se Karpmans Drama Triangel ). Vi går i försvar, blundar eller hittar vi på ursäkter eller bortförklaringar som rättfärdigar det vi gör, samtidigt som vi vet och känner att det är fel - det vi kallar för...

Kognitiv disonans.

Två inkonsekventa motsatser som gör att vi istället stänger av, slutar att lyssna, andra tankar tar över eller vi försöker skydda oss på ett eller annat sätt. När vi t.ex har offrat mycket av vår tid i vår övertygelse och engagerat oss i en uppgift eller fråga och så blir eller hade vi det fel. Så letar vi efter saker som ändå rättfärdigar att det var ok. Att de beslut vi tog var bra, istället för att erkänna att vi hade fel, misstag som inkräktar på vår självbild, beteenden som vi vet är skadliga, men hittar anledningar till varför. Med syfte att släppa de spänningar som kognitiv disonans skapar - skuld, dåligt samvete, skam eller ånger.

Men vad kan vi då göra om vi vill hjälpa? Om vi istället för råd eller att värdera, så kan vi genom coaching utmana genom att ställa öppna frågor. Frågor som får individen att inte uppleva feedback som kritik eller hot mot sin självbild, utan vi ger individen chans för reflektion och insikter. Sedan är det upp till personen om den vill. Men samtidigt lära ut att vi har den psykologiska tendensen att ha en "bias" som rättfärdigar mina beslut för att släppa spänningarna som utmanar mina sanningar om mig själv. Så vad skulle hända nästa gång du får feedback, istället för att uppleva feedback som ett hot skulle säga...

....intressant och spännande att du ser det så!

 

BESLUT

"Agera eller inte agera det är frågan"
Visa fler